Liv och glädje
i Barkbacken.

Vad innebär hållbarhet i Barkbackens servicehus?

Barkbacken | 12.05.2021

För två år sedan insåg vi på Barkbacken att våra potentiella kunder inte verkade veta att vi var ett rent finländskt - och till och med Åbo-baserat - vårdhem och servicehus. Men eftersom multinationella vårdkedjor var mycket uppmärksammade vid den här tiden hade detta faktum börjat intressera både äldre som ville bli boende och deras anhöriga.


Därför kontaktade vi Förbundet För Finländskt Arbete för att ta reda på hur vi kunde få nyckelflaggan för att bevisa detta.


Samtidigt började vi fundera på om det kanske fanns mer i vår serviceverksamhet att berätta om: tänk om allt det som vi tog för givet inte var bekant utanför huset? Vi beslutade att fråga den tidigare nämnda experten på ansvarsfullt företagande om detta också. Överraskande nog fanns det många saker som de tyckte var värda att dela med sig av:

Det var tydligen inte vanligt att ett serviceföretag arbetar utan vinstsyfte: de boendes och personalens välmående går alltid före ekonomisk vinst. På Barkbacken betalas en del av ett eventuellt överskott till personalen, resten lämnas till företaget för att utveckla verksamheten – det går alltså inte till ägarna i form av utdelning.

Vi vill vara ärliga och öppna både externt och internt: det är viktigt med god kommunikation mellan alla yrkesverksamma som arbetar för oss och vi utvecklar ständigt kompetensen hos våra förmän.

Vi strävar även efter att kommunicera öppet med boende och anhöriga om vår verksamhet och förändringar. Nästan alla våra invånare har också gett tillstånd att dela med sig om sin vardag med bilder på Barkbackens Facebook-sida. Det har blivit ett viktigt sätt för människor som står de boende nära att följa livet i våra hus.

Förutom sjuksköterskor och närvårdare sysselsätter Barkbacken även kockar, lokalvårdare och till och med den traditionella gårdskarlen. Våra invånare är nöjda med att alla som arbetar för oss är "husets eget folk", inte ständigt föränderliga ansikten av ett utlokaliserat företag.

Under årens lopp har vi också anställt funktionsnedsatta eller på annat sätt svåranställda arbetstagare. Det har varit viktigt för oss att ta ansvar för dem som är i risk för social exkludering.

Vårt kök använder så mycket som möjligt lokalt producerade råvaror i sin matlagning. Vi strävar också efter att välja finländska (och helst från Egentliga Finland) underleverantörer för olika verksamheter.


Allt detta ledde till det fina resultatet att Förbundet För Finskt Arbete beviljade oss rätten att använda logotypen för Samhälleligt Företag utöver nyckelflaggan. Vi är stolta över båda symbolerna!


Och hur är det med framtiden: är världen för vår del redo nu?

Man kan alltid bli bättre när det gäller ansvarstagande, och det kan vi på Barkbacken också. Nästa steg är att börja tänka mer och mer på den ekologiska aspekten av hållbarhet, och tillsammans med husets styrelse håller vi som bäst på att fastställa årliga indikatorer för att övervaka detta.


Jukka-Pekka

Jaa facebookissa

Glöm inte seniorerna som användare av hushållsavdraget!

Barkbacken | 05.02.2021

En färsk undersökning verkar visa på att hushållsavdraget inte är till någon nytta. Det sägs att det inte går att använda det här avdraget till att bekämpa den grå ekonomin eller skapa nya arbetstillfällen.

Det jag ser i vardagen strider kraftigt mot båda påståendena. Ännu för 15 år sedan behövde vi alltid först diskutera med dem som skulle utföra en renovering om det var nödvändigt att arbeta mot kvitto: ”Vore det inte möjligt att arbeta svart - eller åtminstone grått?” Det verkar som om den diskussionen är helt förbi nu.

Däremot har det blivit allt vanligare att familjer där två arbetar, köper städning av hemmet. Det är länge sedan jag hörde att någon köpte det utan helt officiella fakturor.

 

Ur Barkbackens historia:Gubbhemmets första byktvätt år 1908.

 

ÄVEN om jag kunde tro på vad den där undersökningen har kommit fram till har rapporteringen om resultaten helt och hållet förbisett en viktig grupp som använder hushållsavdraget, nämligen seniorerna.  För många pensionärer är avdraget ett betydande ekonomiskt stöd.

De boende i vårt servicehus är seniorer som får en helt vanlig pension. Bara städningen utgör en betydande kostnad varje år. När den kopplas till en mycket måttlig användning av övriga hem- och vårdtjänster får vi en kostnad på flera tusen euro om året, före det där viktiga avdraget. En nettoförmån på nästan 200 euro varje månad är en viktig ”förvärvad förmån”.

Åldringar som bor hemma är i samma situation. Visst erbjuder kommunerna servicesedlar men de är inte alltid billigare än om man köper servicen själv, bara det går att använda det här avdraget.

Och vad händer med åldringar som har lägre inkomster? Jag anser att den aktuella lagen är lyckad eftersom även barn (eller barnbarn) kan använda stödet och på ett förmånligt sätt bidra till att deras äldre föräldrar klarar sig hemma. Den som betalar för hemtjänsten får nämligen använda förmånen i sin egen beskattning.

Jukka-Pekka

Jaa facebookissa

En individuell de gamlas vecka

Barkbacken | 14.10.2019

 

De gamlas vecka firas igen. Så har gjorts redan i 65 års tid. Själva veckan börjar alltså med andra ord så småningom bli gammal.

Vi får se hur länge orden ”De gamlas dag” och De gamlas vecka” längre får användas i dagens politiskt korrekta tider. Begreppen får säkert ersättas med ”seniorernas söta söndag”, eller något liknande...

Gammal, eller åldring, är intressanta ord, och frågar ni mig kanske inte fullständigt lyckade heller. Orden ger intrycket att den viktigaste egenskapen av personen i fråga – som onekligen levt länge – skulle vara hens ålder.

Då missar man ofta, att många äldre först och främst upplever sig vara någonting helt annat än bara gamla, eller åldringar. De kanske först och främst betraktar sig som ”en tjej från Karelen”, ”en före detta lärare”, ”mommo” och ”en tuff yrkesmänniska”. En annan kanske identifierar sig som ”ingenjören”, ”en hyfsad schackspelare”, ”en duglig man till Pirkko” och ”fortfarande ganska stilig”.

Just dessa individuella egenskaper, som varje åldring/senior/äldre har, är något som glömts bort i den senaste tidens livliga diskussion. En högre vårdardimensionering har däremot nog tryckts på.

(Missförstå inte: för de ansvarsfulla aktörerna i vårdsektorn skulle inget vara mer välkommet än möjligheten att anställa ännu fler goda vårdare för att jobba med våra boende!)

Jag är bara oroad över att en enda mekanisk vårddimensionering i praktiken skulle bli normen både för äldre i den värsta fasen av sin minnessjukdom men också de seniorer som klarar sig med lättare dygnet-runt-vård.

Mer hänsyn till individuella behov skulle också behövas i hurdana boendeformer för äldre det finländska samhället främjar. Mellan boende hemma och det intensifierade (med personal på plats 24/7) serviceboendet fanns förut mycket så kallat vanligt serviceboende, som också kommunerna stödde. Detta har nästan helt getts upp, och i dagens läge är i praktiken den enda möjligheten att få service till sin seniorbostad att betala den själv.

Nu har detta serviceboende tack och lov uppfunnits igen och man har börjat tala om det som ”mellanformigt boende”. Det fina begreppet inkluderar förstås andra bra boendeformer också, såsom gruppboende och annat gemenskapsboende.

Det viktigaste skulle i varje fall vara att hitta sådana sätt att bo, i vilka en äldre som flyttar från sitt eget hem till ett senior-, grupp- eller servicehus, tryggt kan leva livet ut i det nya hemmet hen själv valt. Detta kräver kreativa lösningar av såväl de som bygger hemmen som de som planerar servicen. Just i en sådan riktning, mot ett ”servicekvarter”, kommer vi på Barkbacken också att utveckla vår verksamhet. 

 

Jukka-Pekka

 

Jaa facebookissa

Funderingar på Barkbacken

Barkbacken | 18.10.2018

 

Äldringarnas sak är vår allas sak

Det har talats mycket under de senaste åren om de äldres tjänster och om kvalitén på åldringarnas vård. Det är naturligt. Åldrandet berör oss alla: vi åldras varje timme, varje vecka, varje år.

Det stör mig som producent för seniortjänster att personaltätheten och övriga siffror  i offentligheten har höjts till  det  bästa - om inte enda – måttet på kvaliteten.

Jag har under min arbetskarriär besökt några service- och åldringshem, där personaltätheten helt säkert uppfyllt lag och rekommendationer, men trots det har något varit fel. De boende har inte upplevt att de bemöts med värdighet och individualitet, mera som ”tanten i rum 45”

Jag har också upplevt undret,  då en onödigt snålt dimensionerad personal med sitt enorma kunnande och sin  inställning mitt i all brådska fått åldringarna att må bra och trivas utmärkt. Även de anhöriga tävlade om att berömma vården och kvalitén på tjänsterna i vårdhemmet. Jag misstänker dock att personalen i det vårdhemmet var vid utmattningens gräns…

Det är ett känt faktum  att det finns mycket att utveckla gällande vården av åldringar i vårt land. Som grund behöver vi även i fortsättningen goda, stadgeenliga fast förankrade mätningar och klara krav på kunnande. Detta bildar ett underlag för möjligheten  till kvalitativt personalarbete i alla enheter inom åldringsvården i Finland.

Förutom detta behövs ännu något annat. Det är viktigt att de i arbetslivet lär sig att se varje senior och åldring som individer, som har egna behov och önskemål. Det gäller såväl dem som bor hemma som dem som har flyttat till service- eller vårdhem.

Man har via undersökningar konstaterat att de flesta åldrande  finländare drömmer om möjligheten att uppleva och utöva samma saker, som man gjorde som 40-åring. Vi yngre är i en nyckelposition och kan möjliggöra ett betydande ”tredje liv” för åldringarna i vår närhet. Vi kan ännu under det fjärde livsskedet på vårdavdelningen ge åldringen ett mångsidigt innehåll och meningsfullhet i livet.

Om vi börjar med att skapa någonting meningsfullt i våra närstående åldringars liv redan denna vecka – vi kan t ex säga några vänliga ord om bilar till grannens argsinta gamla gubbe eller ta svärmor med på en konsert med favoritsolisten. Min dröm är att så många finländare som möjligt kunde uppleva sitt livs okända mjölkburksaforism typ: ”Bäst före – riktigt smakligt ännu”!

Med önskan om en vacker och meningsfull höst,

Jukka-Pekka

Verkställande direktör Jukka-Pekka Kuokkanen

Jaa facebookissa

Höstens skörd

Barkbacken | 11.09.2017

 

Höstens skörd, svampar och andra delikatesser

Varje höst är olik andra höstar, varje år blir skogen både gul och röd på sitt eget sätt. Även svampar och bär växer på olika sätt om höstarna. Det finns visserligen regionala skillnader på skördetiden av svampar och bär. Mina egna ”säkra” svampplatser sviker i allmänhet inte, förutom i år, då det är annorlunda. Detsamma gäller blåbär; på vår egen gård hittar man blåbär, åtminstone till en blåbärspaj. I år är det annorlunda.

Blåbär är just den bärsort jag helst plockar. Även frysta blåbär överträffar buskbär – både smak- och näringsmässigt. Samuli Karjula som gjorde skördekalendern sade i tiderna på sina föreläsningar att man inte borde få använda ordet blåbär om odlade blåbär. Min mamma är en ivrig odlare och har på stugan förutom hallon också svarta vinbär, som är ett alldeles för undervärderat bär; svarta vinbär ger alltid en riklig och läcker skörd. När börjar vi värdesätta denna goda inhemska näringsbomb?

Svamparna finns i huvudsak under markytan eller inne i murkna träd. Det vi kallar för svampar är endast ett sätt för svamparna att sprida sina sporer i luften; svamparna vi plockar är svamparnas frukkropp. Mängden av svampar beror på vad som sker under markytan eller i barken.

Jag minns så levande då jag var i Italien för att leta efter tryffel. Tryffelhunden snusar och gräver i marken, och där hittar den på 20 cm`s djup – en kula med en diameter på 5 cm. Jag minns hur hela marken doftade – en fin upplevelse! Denna Alba i vitt guld kostar 4000 €/kg, men det är den värd.

Höstens skördetid är kockens himmelrike. Det är okej att vänta på skörden, för då står verklig närmat till buds; rotfrukterna är färska, det finns bär, boskapen har betat ute och man får fisk igen. Det lönar sig verkligen att konservera höstens skörd, det kan Euracon ge många tips på. Alltså skörden tillvara så njuter vi av den hela långa mörka vintern!

 

Till skogs och trädgården, marsch marsch!

 

Er Euracon-kock,

Aki

 

Jaa facebookissa

Tips på recept

Barkbacken | 08.08.2017

Augusti smakar ännu sommar

Här är några läckra somriga och lätta recept från Barkbackens kök. Maten passar utmärkt till exempel till augustimånads trädgårdsfest. En smaklig avslutning på sommaren till er alla!


Grekiska maletköttbiffar

500 gr maletkött av nöt
½ dl skorpsmulor
2 dl vatten
1 lök
1 ägg
1 tsk salt
1 tsk paprikapulver
1 tsk basilika
1 tsk rosmarin
1 msk krossad vitlök
½ dl tomatpuré
100 gr fetatärningar
50 gr skivade oliver
50 gr soltorkade tomater

Låt skorpsmulorna svälla i vattnet. Tillsätt övriga ingredienser och blanda. Forma biffar i passlig storlek av blandningen. Stek biffarna i stekpanna eller i ugn ca 15 min i 180 grader, eller tills köttets innertemperatur är 78 grader.

 

Sallad av nypotatis
1 kg kokt nypotatis
50 gr rädisor i skivor
50 gr vårlök
30 gr kapris
100 gr gurktärningar
100 gr äppeltärningar

Sås
1 dl olivolja
1 msk dijonsenap
2 msk vitvinsättika
1 msk socker
½ tsk svartpeppar
1 ½ tsk salt

Koka potatisen och låt kallna. Skiva potatisen, rädisorna och löken. Tillsätt i blandningen kapris, gurktärningar och äppeltärningar. Blanda ingredienserna till såsen och rör ner i salladen. Låt salladen stå en stund före servering.

 

Jordgubbstårta
6 ägg
2 dl socker
1,5 dl vetemjöl
1,5 dl potatismjöl
2 dl äppelsaft att fukta med

Fyllning 1
3 dl vispgrädde
1 dl jordgubbssylt

Fyllning 2
2 dl vispgrädde
1 dl kvarg
1 dl äppelfyllning eller äppelmos

Till dekoreringen
600 gr jordgubbar
8 dl vispgrädde
4 tsk vaniljsocker

Vispa ägg och socker väl. Blanda de torra ingredienserna och sikta dem i blandningen. Grädda i 175 grader ca 40 min. Skär kakbottnet i tre delar, fukta med äppelsaft. Vispa all grädde på en gång (1.3l). Ta till den första fyllningen en del av grädden. Bred ut på det understa bottnet jordgubbssylt och grädde. Till den andra fyllningen blandar man kvarg och äppelfyllning i grädden. Dekorera tårtan med färska jorgubbar och spritsa kakans kanter med vispgrädde.

Jaa facebookissa

Akis blogg

Barkbacken | 26.06.2017

Deliverdes toppen sallader finns nu på Barkbacken

En solig onsdag i maj begav sig en del av kökspersonalen och några boenden med Tarja i spetsen mot Deliverde trädgård, som är  belägen i S:t Marie i Åbo. Avsikten med resan var att bekanta oss med en av landets mest uppskattade producenter av sallad och örter. Deliverdes produkter är kända i södra Finlands mest ansedda restauranger, bl a Finlands restaurang nummer ett, prisbelönt med Michelin-stjärna, restaurang Olo använder sig flitigt av ifrågavarande produkter. Sommaren 2017 har fört med sig Deliverdes produkter  även till Barkbacken, till glädje för boendena.

Till att börja med avnjöt vi välkomstkaffe i den förtjusande trädgården, där företagare Liisa Lindroth berättade hur man odlar sallad och örter. Det var en överraskning för många hur nära Åbo man kan producera så  kända produkter av hög kvalitet. Produkter  som finns på 15 minuters avstånd från vårt kök. Liisa berättade också vad allt man göra av sallader och örter. Vår målsättning är att även i fortsättningen göra hälsosamma gröna smoothies och örtoljor.

Som avslutning på besöket gav Liisa oss stora kassar med smakprov samt örtkrukor att dekorera matsalen med. Vi får njuta  av hälsosamma delikatesser i en färggrann matsal! Och det  bästa, vi fick örter även till vår egen örtträdgård, som ger  grön glädje och smak till husets invånare hela sommaren.

Ett varmt tack till Deliverde och Liisa för en oförglömlig dag. Besöket i trädgården gav våra boenden trevlig omväxling samt kökspersonalen bra tips. Vi är stolta över våra nya sallader, som vi gärna bjuder på och avnjuter.

Jag önskar er alla en utmärkt  midsommar  och en solig sommar!

Hälsningar

Aki Wahlman

Jaa facebookissa

Akis blogg

Barkbacken | 09.05.2017

Mina morsdagsminnen

Morsdag är kanske årets finaste dag. Sommaren står vid dörren och samtidigt står vi inför årets bästa råvarusäsong. Mina egna morsdagstraditioner är väldigt traditionella, till all lycka. På morgonen gratulerar jag förstås min egen hustru för moderskapet, varefter vi beger oss iväg för att gratulera svärmor, som har varit som en andra mor för mig i 30 år. Efter detta mot Nystad och till min egen mor.

 Eventuellt beror det fina med morsdag på traditionerna. Det behövs inte fixas och skapas något nytt och märkvärdigt. Det är trevligt att se egna barn träffa sina kusiner på samma gårdsplan år efter år. Lekarna och diskussionerna har förändrats, men den gemensamma samhörigheten består. Morsdagen påminner en även om negativa saker. Min egen mormor frågar mig inte längre om mitt TV-jobb, kockandet och företagsverksamheten, hon sitter inte heller längre i gungstolen och följer med gängets högljudda sorl, men hon är närvarande, på ett eller annat sätt.

 Gåvan är inte det viktigaste på morsdag, tiden man ger är den bästa gåvan. För mammor och mor/farmödrar är kanske det bästa det som barnen knåpat ihop, dessa gåvor är speciella. Alla mammor har säkert en gedigen samling av gåvor barnen gjort i dagis, skolan och klubbar. Jag gjorde som barn med min mormor en fågelholk, som jag gav min mamma. Den finns fortfarande i ett träd, visserligen inte i beboeligt skick, men som ett minne.

 Efter morsdag kommer sommarfesterna så småningom. En ofelbar kombination, i alla fall för min del, är då hela familjen tillsammans förbereder omsorgsfullt en måltid och därefter spenderar tid tillsammans med att grilla på terrassen. Sommaren är en perfekt tid att äta rikligt näringsrika grönsaker då de är som bäst. Efter säsongen för sparris och kål följer olika sallader, rabarber samt blomkål och broccoli i snabb takt. Grönsaksutbudet är synnerligen rikligt hela sommaren, därför vill jag också börja sommaren med smaklig nypotatis. Kom ihåg, Sikli är kungen bland potatissorterna.

 Aki

Jaa facebookissa

Akis blogg

Aki Wahlman | 11.01.2017

Jag är en 52-årig kock, köksmästare och företagare från Åbo, som i över 35 år  älskat mat och speciellt att äta tillsammans. Mina egna barn, Frans 22 och Rosa-Maria 19, har flyttat hemifrån, så vi har tillsammans med min fru Nina ett nytt livsskede framför oss, precis såsom många av er som bor i servicehemmet. Vi delar således våra erfarenheter gällande maten och livet. :)

Jag har haft den stora glädjen att få jobba under hela min karriär med toppenkockar, vilket har haft stor betydelse för mig. Dessa strålande erfarenheter och kunskaper vill jag utnyttja och dela också med Er, härliga boare på Barkbacken.

Jag kommer att skriva totalt 12 blogginlägg på Barkbackens sidor under år 2017, för varje månad enligt ett visst tema, kring tankar om mat och njutningen av densamma.

Jag kommer att fokusera på kontrollen av råvarorna i maten likväl  som på matens betydelse i vårt dagliga liv och emotionella tillstånd.

Jag har bekantat mig med er kökspersonal och ledningens inställning till mat under hösten 2016. Till min glädje har jag kunnat konstatera att samma passion som jag själv har till mat existerar på Barkbacken! Endast på ett fåtal platser, om överhuvudtaget någon annanstans, får man njuta av doften från nybakat bröd och undantagslöst alltid av råvaror av hög kvalitet; finländskt kött, fisk från saluhallens fiskaffär och grönsaker av odlare i närheten. Då man till denna dukning sommartid lägger till örter odlade på den egna gården eller nypotatis från Rymättylä, kan man med stolthet säga ”Vi har det bättre”

Mat är i alla fall ”bara” mat och det viktigaste är stämningen då man äter.

Den första gången jag besökte Er, blev jag bjuden på en förstklassig god kålsoppa och färskt bröd. Omkring mig satt sällskap och diskuterade glatt tillsammans och bredvid mig en äldre dam som talade med kocken. Glada och vänliga människor, som njuter av trevligt sällskap och mat. Stämningen på Barkbacken är härlig, det är trevligt att fortsätta samarbetet.

En god början på år 2017 till Er alla, vi gör ett fint år tillsammans! :)

Aki Wahlman
En av Barkbackens kockar

Jaa facebookissa